{"id":102718,"date":"2024-03-18T10:26:53","date_gmt":"2024-03-18T05:26:53","guid":{"rendered":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/?p=102718"},"modified":"2024-03-18T10:26:53","modified_gmt":"2024-03-18T05:26:53","slug":"putin-yenis-gazandy","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/putin-yenis-gazandy\/","title":{"rendered":"Putin \u00fde\u0148i\u015f gazandy"},"content":{"rendered":"<p>15-17-nji mart aralygynda Russi\u00fdada ge\u00e7irilen Prezident sa\u00fdlawlarynda h\u00e4zirki d\u00f6wlet Ba\u015ftutany Wladimir Putin rekord netije bilen \u00fde\u0148iji boldy. Merkezi sa\u00fdlaw komissi\u00fdasyny\u0148 maglumatlaryna g\u00f6r\u00e4, sesleri\u0148 90 g\u00f6terimi sanalandan so\u0148ra Wladimir Putini\u0148 sesleri\u0148 87,21 g\u00f6terimi bilen \u00f6\u0148de bar\u00fdandygy belli boldy. Ikinji orunda Russi\u00fda Federasi\u00fdasyny\u0148 Kommunistik parti\u00fdasyndan Nikola\u00fd Haritonow (4,29%), \u00fc\u00e7\u00fcnji orunda \u201cT\u00e4ze adam\u201d parti\u00fdasyndan Wladislaw Dawankow (3,93%), d\u00f6rd\u00fcnji orunda Russi\u00fdany\u0148 Liberal Demokratik parti\u00fdasyndan Leonid Sluski\u00fd (3,16%) gel\u00fd\u00e4r. Uzakdan ses bermege gatna\u015fyk bolsa, 74 g\u00f6terimden ge\u00e7di.<br \/>\nRussi\u00fda Federasi\u00fdasyny\u0148 Konstitusi\u00fdasyna la\u00fdyklykda, \u00fdurdu\u0148 Prezidenti alty \u00fdyl m\u00f6hlet bilen sa\u00fdlan\u00fdar. Merkezi sa\u00fdlaw topary \u015fu g\u00fcn sa\u00fdlawlary\u0148 deslapky netijelerini yglan etmegi wada berdi.<br \/>\nSa\u00fdlawlardan \u00f6\u0148ki kampani\u00fdalarda \u00fdurtda ses berm\u00e4ge hukugy bolan 112 million ra\u00fdaty\u0148, da\u015fary \u00fdurtlarda bolsa, 1,9 million ra\u00fdaty\u0148 bardygy habar berildi. 15-17-nji mart aralygynda adaty hem-de elektron usulda guralan sa\u00fdlawlar 80-den gowrak federal sebitde ge\u00e7irildi.<br \/>\nWladimir Putin ilkinji gezek 2000-nji \u00fdyly\u0148 mart a\u00fdynda ge\u00e7irilen Prezident sa\u00fdlawda bu wezip\u00e4 ilkinji gezek sa\u00fdlanypdy. 2008-2012-nji \u00fdyllar aralygynda \u00fdurdu\u0148 Prem\u00fder-ministri wezipesini \u00fderine \u00fdetirdi. \u00ddurtda 2020-nji \u00fdylda Konstitusi\u00fda girizilen \u00f6zgeri\u015flikler h\u00e4zirki Prezidente 2036-njy \u00fdyla \u00e7enli bu wezipede galmaga ygty\u00fdar ber\u00fd\u00e4r. Prezident Putin \u015fol sen\u00e4 \u00e7enli bu wezip\u00e4ni \u00fderine \u00fdetiren halatynda \u00fdurdu\u0148 b\u00fctin taryhynda i\u0148 uzak wagtlap d\u00f6wlet \u00fdolba\u015f\u00e7ysy bolan lider bolar. H\u00e4zirki wagtda b\u00e4\u015finji gezek bu wezip\u00e4 sa\u00fdlanan Wladimir Putin 2018-nji \u00fdyldaky sa\u00fdlawlarda 76,7 g\u00f6terim ses bilen \u00fde\u0148i\u015f gazanypdy.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>15-17-nji mart aralygynda Russi\u00fdada ge\u00e7irilen Prezident sa\u00fdlawlarynda h\u00e4zirki d\u00f6wlet Ba\u015ftutany Wladimir Putin rekord netije bilen \u00fde\u0148iji boldy. Merkezi sa\u00fdlaw komissi\u00fdasyny\u0148 maglumatlaryna g\u00f6r\u00e4, sesleri\u0148 90 g\u00f6terimi sanalandan so\u0148ra Wladimir Putini\u0148 sesleri\u0148 87,21 g\u00f6terimi bilen \u00f6\u0148de bar\u00fdandygy belli boldy. Ikinji orunda Russi\u00fda Federasi\u00fdasyny\u0148 Kommunistik parti\u00fdasyndan Nikola\u00fd Haritonow (4,29%), \u00fc\u00e7\u00fcnji orunda \u201cT\u00e4ze adam\u201d parti\u00fdasyndan Wladislaw Dawankow (3,93%), d\u00f6rd\u00fcnji [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":102719,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-102718","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-2dunya","format-default"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102718","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=102718"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102718\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":102720,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102718\/revisions\/102720"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/media\/102719"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=102718"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=102718"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=102718"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}