{"id":163480,"date":"2026-04-03T18:24:56","date_gmt":"2026-04-03T13:24:56","guid":{"rendered":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/?p=163480"},"modified":"2026-04-03T18:24:56","modified_gmt":"2026-04-03T13:24:56","slug":"suyji-suw-gorlaryna-bay-yurtlaryn-sanawy","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/?p=163480","title":{"rendered":"S\u00fc\u00fdji suw gorlaryna ba\u00fd \u00fdurtlary\u0148 sanawy"},"content":{"rendered":"<p>D\u00fcn\u00fd\u00e4 bankyny\u0148 maglumatlaryna g\u00f6r\u00e4, Brazili\u00fda, takmynan, 5 661 milliard kub metr s\u00fc\u00fdji suwa e\u00fde bolup, bu \u00fdagda\u00fd ony d\u00fcn\u00fd\u00e4ni\u0148 i\u0148 \u00absuwly\u00bb \u00fdurduna \u00f6w\u00fcr\u00fd\u00e4r. Russi\u00fda, takmynan, 4 312 milliard kub metr g\u00f6rkeziji bilen ikinji orny e\u00fdele\u00fd\u00e4r, Kanada, AB\u015e we Hyta\u00fd hem s\u00fc\u00fdji suw gorlaryny\u0148 mukdary babatda \u00f6\u0148debaryjylary\u0148 hataryna gir\u00fd\u00e4r.<br \/>\nSuwu\u0148 uly gorlaryny\u0148 \u00e7\u00e4kli sandaky \u00fdurtlarda jemlenmegi barha art\u00fdan global problema y\u015farat ed\u00fd\u00e4r: k\u00e4bir sebitlerde suw artykma\u00e7lygy bar, emma be\u00fdleki \u00fderlerde k\u00f6plen\u00e7 islegi\u0148 i\u0148 \u00fdokary bolan \u00fderlerinde suw gaty \u00fdetmez\u00e7ilik ed\u00fd\u00e4r. Brazili\u00fdadan we Russi\u00fdadan so\u0148ra Kanada (takmynan, 2 850 milliard kub metr), AB\u015e (takmynan, 2 818 milliard kub metr) we Hyta\u00fd (takmynan, 2 813 milliard kub metr) gel\u00fd\u00e4r.<br \/>\nOndan so\u0148ra sanawda Kolumbi\u00fda (2 145 milliard kub metr), Indonezi\u00fda (2 019 milliard kub metr) we Peru (1 641 milliard kub metr) \u00fderle\u015f\u00fd\u00e4r, bu bolsa suw seri\u015fdelerini \u00fcpj\u00fcn etmekde tropiki howany\u0148 we uly der\u00fda ulgamlaryny\u0148 m\u00f6h\u00fcm ornuny g\u00f6rkez\u00fd\u00e4r.<br \/>\nHindistan, s\u00fc\u00fdji suwu\u0148 uly umumy gorlaryna, takmynan, 1 446 milliard kub metre e\u00fde bolmagyna garamazdan, ilat sanyny\u0148 k\u00f6pl\u00fcgi we islegi\u0148 artmagy seb\u00e4pli \u00fditi suw gyt\u00e7ylygyny ba\u015fdan ge\u00e7ir\u00fd\u00e4r. M\u00fdanma hem 1 003 milliard kub metr g\u00f6rkeziji bilen i\u0148 uly gorlary bolan \u00fdurtlary\u0148 hataryna gir\u00fd\u00e4r.<br \/>\nEmma hatda \u00e4girt uly seri\u015fdeleri bolan d\u00f6wletler hem suwu\u0148 de\u0148siz pa\u00fdlanmagy \u00fda-da ony saklamak we arassalamak \u00fc\u00e7in infrastrukturan\u00fd\u0148 \u00fdetmez\u00e7iligi seb\u00e4pli \u00fderli gyt\u00e7ylyk bilen \u00fd\u00fczbe-\u00fd\u00fcz bolup bil\u00fd\u00e4rler. Mysal \u00fc\u00e7in, Brazili\u00fdada s\u00fc\u00fdji suwu\u0148 esasy b\u00f6legi San-Paulu \u00fdaly iri \u015f\u00e4herlerden uzakda, Amazonka basse\u00fdninde jemlenendir. \u015eonu\u0148 \u00fdaly-da, Russi\u00fdany\u0148 \u00e4girt uly gorlaryna garamazdan, olary\u0148 ep-esli b\u00f6legi ilaty az bolan Sibirde \u00fderle\u015f\u00fd\u00e4r, bu bolsa senagat we \u015f\u00e4herler \u00fc\u00e7in suwu\u0148 el\u00fdeterliligini \u00e7\u00e4klendir\u00fd\u00e4r.<br \/>\nD\u00fcn\u00fd\u00e4 banky h\u00e4zirki \u00fd\u00f6relgeler saklanyp galsa, 2030-njy \u00fdyla \u00e7enli suwa bolan d\u00fcn\u00fd\u00e4 islegini\u0148 h\u00f6d\u00fcrlen\u00fd\u00e4n mukdardan 40% ge\u00e7ip biljekdigini du\u00fddur\u00fdar. Esasy faktorlar ilaty\u0148 k\u00f6pelmegi, \u015f\u00e4herle\u015fmegi\u0148 we oba hojalygyny\u0148 gi\u0148elmegidir.<br \/>\nHowany\u0148 \u00fc\u00fdtgemegi \u00fdag\u015fy\u0148 \u00fdagmagyna t\u00e4sir edip, e\u00fd\u00fd\u00e4m suw \u00fdetmez\u00e7iligini \u00e7ek\u00fd\u00e4n sebitlerde G\u00fcnorta Azi\u00fda, \u00ddakyn G\u00fcndogar we Afrikany\u0148 k\u00e4bir b\u00f6lekleri \u00fdaly \u00fderlerde guraklygy\u0148 \u00fdygylygyny artdyryp, \u00fdagda\u00fdy kynla\u015fdyr\u00fdar.<br \/>\nS\u00fc\u00fdji suwu\u0148 absol\u00fdut gorlary bo\u00fdun\u00e7a i\u0148 uly \u00fdurtlary\u0148 hataryna gir\u00fd\u00e4n Hyta\u00fd we Hindistan, \u015fol bir wagty\u0148 \u00f6z\u00fcnde jan ba\u015fyna d\u00fc\u015f\u00fd\u00e4n suw mukdary bo\u00fdun\u00e7a i\u0148 uly kyn\u00e7ylyk \u00e7ek\u00fd\u00e4n \u00fdurtlara degi\u015flidir.<br \/>\n\u00ddurtlary\u0148 k\u00f6p\u00fcsi suw seri\u015fdelerini dolandyrmaga strategik wezipe h\u00f6km\u00fcnde gara\u00fdarlar. Bentler, suw howdanlary we suw s\u00fc\u00fdjediji desgalar \u00fc\u00e7in ma\u00fda go\u00fdumlar art\u00fdar, \u015fe\u00fdle hem D\u00fcn\u00fd\u00e4 bankyny\u0148 maglumatlaryna g\u00f6r\u00e4, d\u00fcn\u00fd\u00e4d\u00e4ki s\u00fc\u00fdji suw sarp edili\u015fini\u0148, takmynan, 70%-ini tut\u00fdan oba hojalygynda suwdan pe\u00fddalanmagy\u0148 netijeliligini \u00fdokarlandyrmak ugrunda tagallalar edil\u00fd\u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>D\u00fcn\u00fd\u00e4 bankyny\u0148 maglumatlaryna g\u00f6r\u00e4, Brazili\u00fda, takmynan, 5 661 milliard kub metr s\u00fc\u00fdji suwa e\u00fde bolup, bu \u00fdagda\u00fd ony d\u00fcn\u00fd\u00e4ni\u0148 i\u0148 \u00absuwly\u00bb \u00fdurduna \u00f6w\u00fcr\u00fd\u00e4r. Russi\u00fda, takmynan, 4 312 milliard kub metr g\u00f6rkeziji bilen ikinji orny e\u00fdele\u00fd\u00e4r, Kanada, AB\u015e we Hyta\u00fd hem s\u00fc\u00fdji suw gorlaryny\u0148 mukdary babatda \u00f6\u0148debaryjylary\u0148 hataryna gir\u00fd\u00e4r. Suwu\u0148 uly gorlaryny\u0148 \u00e7\u00e4kli sandaky \u00fdurtlarda jemlenmegi [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":163481,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163480"}],"collection":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=163480"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163480\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":163482,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163480\/revisions\/163482"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/163481"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=163480"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=163480"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=163480"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}