{"id":52302,"date":"2021-12-07T14:32:14","date_gmt":"2021-12-07T09:32:14","guid":{"rendered":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/?p=52302"},"modified":"2021-12-07T15:48:57","modified_gmt":"2021-12-07T10:48:57","slug":"gawun-sekilli-armyt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/?p=52302","title":{"rendered":"Gawun \u015fekilli armyt"},"content":{"rendered":"<p>\u00dder \u00fd\u00fcz\u00fcnde miwelerinden, i\u00fdmi\u015flerinden, tohumyndan, \u00fdapragyndan, k\u00f6k\u00fcnden \u00fda-da g\u00fcl\u00fcnden i\u00fdmit h\u00f6km\u00fcnde\u00a0 pe\u00fddalanyl\u00fdan \u00fd\u00fczler\u00e7e \u00f6s\u00fcmlik bar. Olary\u0148 biri hem pepinodyr. Gyrymsy agajy\u0148 bu g\u00f6rn\u00fc\u015fine latyn\u00e7a \u201cSolanum muricatum\u201d \u00a0di\u00fdil\u00fd\u00e4r. It\u00fcz\u00fcmler ma\u015fgalasyna degi\u015fli bolan bu \u00f6s\u00fcmlige gawun armydy, s\u00fc\u00fdji hy\u00fdar hem di\u00fdil\u00fd\u00e4r. Hemi\u015fe g\u00f6k \u00f6w\u00fcs\u00fd\u00e4n bu \u00f6s\u00fcmligi\u0148 watany G\u00fcnorta Amerika hasaplan\u00fdar. H\u00e4zirki wagtda bu miwe Peruda, \u00c7ilide, T\u00e4ze Zelandi\u00fdada gi\u0148den \u00f6sd\u00fcrilip \u00fdeti\u015fdiril\u00fd\u00e4r. K\u00f6p\u00fdyllyk agajy\u0148 bo\u00fdy 1,5-2 metre \u00fdet\u00fd\u00e4r. G\u00fclleri ownuk we ak re\u0148kli bol\u00fdar. Miwelerini\u0148 92%-ni suw tut\u00fdanlygy \u00fc\u00e7in ol \u00f6r\u00e4n \u015fireli hem-de \u015fekerlidir. Miwesini\u0148 tagamy mangony \u00fdady\u0148a sal\u00fdar. Pepino miwesi karotine, demre, pektin maddalaryna, A, B2 we PP witaminlerine ba\u00fddyr. Miwesini\u0148 agramy 180-400 gr bolup, da\u015fky \u015fekili gawuna \u00e7alym ed\u00fd\u00e4r, zolaklar bilen \u00f6rt\u00fclen. Miw\u00e4ni\u0148 i\u00e7ki merkezi b\u00f6leginde hem gawuny\u0148ky \u00fdaly tohumlary bol\u00fdar. Bu miwe barada ilkinji gezek 1553-nji \u00fdylda Pedro de Leony\u0148 \u201cPeruny\u0148 \u00fdyl \u00fdazgysy\u201d atly kitabynda be\u00fdan edilipdir. Bu bolsa onu\u0148 Peruda irki d\u00f6w\u00fcrlerden b\u00e4ri \u00f6sd\u00fcrilip \u00fdeti\u015fdiril\u00fd\u00e4n aga\u00e7lary\u0148 biri bolandygyna \u015fa\u00fdatlyk ed\u00fd\u00e4r. Ol 1785-nji \u00fdylda \u00ddewropa \u00fda\u00fdrap ba\u015flapdyr.<\/p>\n<p>1980-nji \u00fdyllarda pepino miwesine bolan gyzyklanma has artypdyr.<\/p>\n<p>H\u00e4zirki wagtda d\u00fcn\u00fd\u00e4de onu\u0148 25 g\u00f6rn\u00fc\u015fi \u00f6sd\u00fcril\u00fd\u00e4r. Kadaly \u00fdagda\u00fdda ekilen tohumlar 26-28 derejede g\u00f6ger\u00fd\u00e4r, emma ony k\u00f6peltmegi\u0148 i\u0148 a\u0148sat usuly k\u00f6k\u00fcnden k\u00f6peltmekdir. Pepino agajy gowy k\u00f6k ur\u00fdar we has ir miwe berip ba\u015fla\u00fdar. Ideg i\u015flerinde hepdede bir gezek d\u00f6k\u00fcn bermek we zy\u00fdanke\u015flere gar\u015fy dermanlamaklyk gowy netije ber\u00fd\u00e4r. Bi\u015fen miwelerini 4-5 derejede uzak wagtlap saklamak bol\u00fdar. Pepinony\u0148 k\u00e4bir g\u00f6rn\u00fc\u015fi otag \u015fertlerinde penjir\u00e4ni\u0148 \u00f6\u0148\u00fcnde hem \u00fdeti\u015fdiril\u00fd\u00e4r we ol \u00fdeterlik \u00e7yglylygy, gurply topragy talap ed\u00fd\u00e4r.<\/p>\n<p><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone wp-image-52304\" src=\"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popito-aaa-300x185.jpg\" alt=\"\" width=\"668\" height=\"412\" srcset=\"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popito-aaa-300x185.jpg 300w, https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popito-aaa-768x473.jpg 768w, https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popito-aaa-356x220.jpg 356w, https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popito-aaa-712x440.jpg 712w, https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popito-aaa-696x429.jpg 696w, https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popito-aaa-681x420.jpg 681w, https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popito-aaa.jpg 933w\" sizes=\"(max-width: 668px) 100vw, 668px\" \/><\/p>\n<p><strong>Miw\u00e4ni\u0148 himiki d\u00fcz\u00fcmi<\/strong><\/p>\n<p>A, B, K witaminleri, nikotin kislotasy, pe\u00fddaly minerallar, magni\u00fd, demir, kali\u00fd, \u00fdod, mis, taninler we pektinler saklan\u00fdar. Miwe \u00fdokary kalori\u00fdalylygy bilen hem belli, \u00fdagny her 100 gramynda 80 kkal bar. \u015ee\u00fdle ba\u00fd himiki d\u00fcz\u00fcm pepino miwesini ynsan saglygy \u00fc\u00e7in \u00fdaramly ed\u00fd\u00e4r.<\/p>\n<p><strong>Dermanlyk \u00e4hmi\u00fdeti<\/strong><\/p>\n<p>Miwe ylmy we halk lukman\u00e7ylygynda bedend\u00e4ki metabolik prosesleri kadala\u015fdyrmaga, gan damarlaryny\u0148 \u00e7e\u00fdeligini \u00fdokarlandyrmaga, emosional stresleri peseltm\u00e4ge, immuniteti berkitm\u00e4ge, \u00fdokan\u00e7 kesellere gar\u015fy durmaga, \u00f6\u00fdj\u00fckleri\u0148 t\u00e4zeleni\u015fini \u00e7altlandyrmaga, da\u015fky gur\u015fawy\u0148 \u00fdaramaz t\u00e4sirlerinden goranmaga, artykma\u00e7 agramy azaltmaga k\u00f6mek ed\u00fd\u00e4r. Az kislotalylygy seb\u00e4pli ol a\u015fgazan \u00fc\u00e7in hem howpsuzdyr.<\/p>\n<p><strong>Azyklyk maksatly pe\u00fddalanyly\u015fy<\/strong><\/p>\n<p>\u00ddaponi\u00fdada we G\u00fcnorta Amerikada pepino miwesinde s\u00fc\u00fdj\u00fclikleri ta\u00fd\u00fdarlamak asylly d\u00e4p hasaplan\u00fdar. T\u00e4ze Zelandi\u00fdada ondan tagamly suwuk naharlar ta\u00fd\u00fdarlanyl\u00fdar. Miweleri terligine, guradylan, konserwirlenen g\u00f6rn\u00fc\u015fde ulanyl\u00fdar.<\/p>\n<p style=\"text-align: right;\"><strong>Wepa <\/strong><strong>HALYMOW<\/strong><strong>,<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: right;\"><strong>T\u00fcrkmen oba hojalyk institutyny\u0148 mugallymy<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00dder \u00fd\u00fcz\u00fcnde miwelerinden, i\u00fdmi\u015flerinden, tohumyndan, \u00fdapragyndan, k\u00f6k\u00fcnden \u00fda-da g\u00fcl\u00fcnden i\u00fdmit h\u00f6km\u00fcnde\u00a0 pe\u00fddalanyl\u00fdan \u00fd\u00fczler\u00e7e \u00f6s\u00fcmlik bar. Olary\u0148 biri hem pepinodyr. Gyrymsy agajy\u0148 bu g\u00f6rn\u00fc\u015fine latyn\u00e7a \u201cSolanum muricatum\u201d \u00a0di\u00fdil\u00fd\u00e4r. It\u00fcz\u00fcmler ma\u015fgalasyna degi\u015fli bolan bu \u00f6s\u00fcmlige gawun armydy, s\u00fc\u00fdji hy\u00fdar hem di\u00fdil\u00fd\u00e4r. Hemi\u015fe g\u00f6k \u00f6w\u00fcs\u00fd\u00e4n bu \u00f6s\u00fcmligi\u0148 watany G\u00fcnorta Amerika hasaplan\u00fdar. H\u00e4zirki wagtda bu miwe Peruda, \u00c7ilide, T\u00e4ze [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":52303,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[301],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/52302"}],"collection":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=52302"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/52302\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/52303"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=52302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=52302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/zamanturkmenistan.com.tm\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=52302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}